Nya långpasstrion

 

Jag träffade upp Ronny Collin, Annelie Pettersson, Karin Karlsson och Tina Åbjörn strax innan klockan 17 en måndagskväll och hade haft förhoppningen att kunna ta fina höstbilder när de sprang bland alla färgglada höstlöv, men däremot så hade ju solen gått ner och mörkret lagt sig. Så i skenet av lamporna i Karlslundsspåret lyckades jag fånga dom på bild i sina nya fina farthållarmössor.

Här har ni nu en intervju om hur långpassen blev till och tankarna kring den kommande säsongen för våra härliga lördagspass!

Fråga: Hur kom det sig att det blev långpass?

(Ronny) Vi pratade i styrelsen om lördagspassen för att öppna upp för fler, framför allt tjejer. På den tiden var det vanliga lördagspass men inget som det som är idag. Innan lördagspassen styrdes upp av Ronny möttes man upp och sen bestämde löparna på plats om vad man skulle köra och så var det bara att hänga på. Så många dök upp en gång, men sen kom man inte mer, det gick helt enkelt för fort. Det behövs ju en typ av människa att komma tillbaka efter ett sådant pass.

När vi fått ihop ca 15 farthållare så bestämde vi oss för att köra igång och då började vi med 5.00, 5.30 och 6.00-fart. Så körde man hela säsongen och då höll man fyra farthållare per grupp som kunde dela upp passen mellan varandra. Jag hörde av mig till Örebrocyklisterna och utifrån deras tänk kring farthållartänk så la vi upp våra fartgrupper. Sen la jag upp schemat och började rita kartorna från Eniro. La nog ut oskäligt mycket tid på det…

Första året, 2011, var rätt så ansträngt för farthållarna, bl.a. Tina fick vara farthållare fyra gånger i rad följt av varannan gång då det ofta saknades farthållare. Även Sara Richert var med ofta och fick ta många pass. Så det var några få som fick ta ett tungt lass med att hålla ihop fartgrupperna.

Första tillfället kom det cirka 50-60 personer, jämfört med motsvarande år då det kom ca 10 personer på passen. Mestadels var det alla gasellerna i klubben som dök upp.

(Tina) Innan vi började med farthållare så var det ett gäng gaseller, det det äldre gardet och jag. Vi sprang 6 minuters tempo och det blev bara färre och färre, för det fanns inget mellanting. Så de som ville springa lite fortare än 6-minuters tempo men inte som gasellerna hade inget att gå på.

(Ronny) Det här var ju en tydlig satsning från klubben, att vi ville bredda, vi ville ha fler på långpassen och göra det öppet, framför allt för tjejer. Killar överskattar ju ofta sin förmåga, så de kommer ju ändå men tjejerna kom ju inte ens. Så när det kom jättemycket tjejer då vi startade upp med farthållare var det roligt.

Intervallpassen vi haft på hallen har ju vart på samma sätt innan Jakob Nilsson tog tag i det. Alla kom till hallen och så frågade man runt vad man skulle köra och alla hade olika upplägg. Så det var ingen struktur, alla körde sitt eget race. Men när Jakob gjorde ett schema och la upp så blev det bättre. Löparna dök upp och körde ihop.

Fråga: Nu ska du lämna över efter dina 4 år och har fått tag på ett gäng tjejer. Kul!

(Ronny) Ja, jätteroligt att de nappar.

Fråga: Hur kom det sig att ni tjejer ville ta tag i detta?

(Karin) I början skulle jag bara vara med och ladda med pizza inför Stockholm Maraton, sen helt plötsligt så skulle jag fixa massor och vara med i farthållargruppen. Så var det!

(Annelie) Karin skulle ju bara sitta med bredvid.

(Karin) Ja, sen när vi gick till bilen så sa jag till Annelie – hur sjutton gick det här till? Jag skulle ju bara käka pizza! Fast jag ångrar inte det, det här ska bli jätteroligt.

Fråga: Så detta hände alltså innan Stockholm Maraton?

(Ronny) Ja, i maj gick jag ut med frågan och då nappade Annelie snabbt.

(Annelie) Ja, men jag ville inte ha det ensam.

(Tina) Jag kunde också tänka mig att vara med, men gärna med några fler.

(Ronny) Så dagen innan Stockholm Maraton på Pizza Hut, standardställe att ladda upp på för mig, det var där det bestämdes. Pizza är outstanding – och gott!

(Annelie) Så fick vi med oss Karin; att locka med mat – det funkar alltid!

Fråga: Tror ni att det kommer fortsätta att vara poppis på lördagarna?

(Alla) Jaaa! Absolut!

Fråga: Har ni gjort eller kommer göra någon förändring till denna höst?

(Karin) Det är samma upplägg.

(Tina) Man känner väl framförallt att nu när det är första året som man tar över så vill man ju inte ändra något utan kör konceptet som alla har kommit in i. Sen har det varit lite trassligt att hitta farthållare i år samtidigt som vi har tänkt att det löser sig nog. Nu har vi ju fått ihop det, sen hoppas vi att det ska komma in lite fler ändå till farthållargruppen.

(Ronny) Det är många av de gamla som har tackat för sig.

(Annelie) Men vi har ju några nya!

(Tina) Vi har ju många nya i klubben och det kan ju vara så att de kommer in sen när de upptäcker att det inte är så svårt. Det är ju säkert många som inte varit med så mycket innan och inte fattat hur det är.

(Anso) Nytt för i år är att farthållarna har mössor på sig!

Fråga: Vad kör ni för farter i år?

(Annelie) 6.00, 5.40, 5.20 och 5.00.

(Ronny) 6.20 fick vi inte ihop, det fanns inga ledare.

(Annelie) Det är ingen som vågar riktigt. Så vi får köra på Göteborgsvarvets tillfällen med lägre farter. (start 12 december, 4 tillfällen)

(Karin) Där har vi ju än inga farthållare, men hoppas att några som hjälpte till vid höstens tillfällen kan komma och köra.

Fråga: Ni har ju fått in lite nya farthållare i år, är det nya medlemmar eller nygamla?

(Tina) Några är helt nya, så nya att vi inte känner igen dom - det är ju kul!

(Ronny) Det var lite vårt problem första året med nya rundor för farthållarna att hitta. Nu finns det några rundor som vi haft med sen början, som är långa och körs i ett enda svep och dessa brukar både snabbgruppen och 5.00-gruppen köra. Sen har vi några kortare rundor så att man kan kliva av om det blir för långt eller jobbigt. Efter första året var det fler farthållare som hakade på då man kunde hitta bättre på rundorna.

(Tina) Jag som hållit på nu många gånger som farthållare var så nervös i början. Jag brukade ta med kartan och cykla runt med pannlampa för att lära mig och skrev långa listor. Men man behöver inte vara så nervös; dels är det oftast alltid någon som kan och blir det fel så är det värsta att man kanske får springa en för kort eller lång runda bara.

(Ronny) Vid ett tillfälle för två år sen så var det en farthållare som sprang fel och mötte upp en av de andra grupperna så att några bytte grupper vid det tillfället. Där och då föddes idén om jaktstart som vi numera kör. Detta går ut på att man startar de olika grupperna med lite mellanrum, så att man kan hoppa över i en annan grupp om man känner att man vill byta när grupperna hinner ikapp varann. De långsammare grupperna startar först och fylls på uppåt.

Fråga: Hur är passen upplagda för löparna?

(Tina) Man har ju två rundor, där den första är lite längre och den andra är lite kortare. Så där har man alltid möjligheten att springa den första och stanna där innan de övriga går ut på den andra rundan. Första rundan är 13 km nu på lördag och sen kommer rundorna att bli successivt längre ju mer veckorna går. Totalt sett så kommer den första rundan vara 20 km som längst.

Det som kommer vara lite tydligare i år är att man måste hålla tiderna så att alla som startar i en grupp kan känna sig trygga i att veta att man håller den fart som är utlovad.

Fråga: Vad händer om man vill stanna och inte orkar mer?

(Tina) Om man inte vill fortsätta för att man kanske totalt kroknar eller skadas då är det farthållaren som stannar med den personen. De övriga får fortsätta efter bästa förmåga. Farthållaren kommer ha med sig en ryggsäck med en varm tröja, samt även en mössa och energi. Det brukar göra mycket för kroppen att man får bli torr. Även mobiltelefon kommer finnas.

Fråga: Om man är helt ny och vill testa detta för första gången, vad ska man tänka på?

(Karin) Självklart ska man komma och prova!

(Tina) Man bör kunna springa sträckan och hastigheten själv, åtminstone två tredjedelar av hastigheten själv. Har man aldrig sprungit milen på en timme kan det vara svårt att hänga med och då bör man öva lite på egen plan först. Men gör man milen på timmen, så kan man absolut hänga på och orka hela de 13 första kilometrarna, även om man inte sprungit längre än 10 km innan.

(Ronny) Är man osäker på vad man orkar och kan, så är det bättre att börja i en långsammare grupp den första gången och sen ändra till nästkommande gång.

(Tina) Nu har vi ju ingen långsammare grupp än 6.00, för det finns ingen farthållare som vill köra den farten. Men det finns säkerligen många löpare som skulle vilja ha en lägre fart så det är lite synd.

(Ronny) Sara Richert har ju flaggat innan för att det ska bli lite trail på lördagspassen, men än är det inte helt klart med hur det blir.

(Anso) Spontant så tycker jag att de som vill samlas uppe i Karlslund och springa i spåret istället för på asfalten kan flagga för detta i vår facebookgrupp och säkerligen få med sig några stycken, sen får man bestämma fart och längd på plats eller i gruppen innan. Kan ju vara ett bra komplement om man inte vill springa på asfalt utan vill hålla sig på mjukt underlag för att spara på kroppen.

Fråga: Vad ska man ha på sig på långpassen, det är ju lite svårt med temperaturen?

(Ronny) Generellt sett är det väl oftast att man har för varmt på sig, just för att det är kallare ute nu på hösten och vintern.

(Tina) Kan vara bra att kolla av i grupperna efter en kvart och eventuellt ta en minut till att få möjlighet att snabbt ta av sig något plagg om det är varmt.

(Ronny) När det blåser kan det ju vara kallare om kroppen och då kan det vara skönt med vindjacka.

(Karin) Lättast är att tänka lager på lager, så att man lätt kan ta av sig ett lager om det blir för varmt, samt på om det blir för kallt. Håller det sig kring 9-10 grader nu på lördag så kan man ha underställ och T-shirt på eller T-shirt och vindjacka.

Fråga: Det är första tillfället nu på lördag – vad ger ni för tips?

(Karin) Kom och prova! Man orkar mer än vad man tror och det är så mycket lättare att springa tillsammans med andra för man hjälps åt. Det är så roligt!

(Tina) Det är såå kul!

(Ronny) Det är ju lättare att ha sällskap och det tar hälften så lång tid och är hälften så jobbigt. Plötsligt är man framme och man har sprungit längre än man trodde att man skulle orka!

(Tina) Farthållarens klocka gäller oavsett om den kanske strular lite vid tillfälle. Det ska vara tryggt att känna att man är i rätt fartgrupp för alla som vill vara med och springa, det kommer vi vara extra uppmärksam på i vinter.

(Annelie) Man kommer ju kunna se först när man är tillbaka efteråt vilken fart man höll, men det är ändå farthållaren som bestämmer farten utifrån sin klocka.

(Tina) Har det sen råkat komma snö under natten, så kan man inte hålla rätt fart, beroende på hur mycket snö som ligger på backen och då får man mer gå på ansträngning och försöka hålla ett bra tempo som passar underlaget.

Fråga: Hur länge håller långpassen på?

(Ronny) Fram till dess att Långloppscupen sätter igång.

 

Andreas Norling är ansvarig för kartorna, så när dessa ska skrivas om är det han som fixar.

Har ni frågor om långpasset så är ni välkomna att kontakta Annelie, Tina eller Karin!

Välkomna till Karlslund på lördagar kl. 09.00!

 Mer information om lördagspassen och rundorna hittar du under kalendern/lördagspassen.


/Anso Berg

Copyright Örebro AIK 2009